Allt klart för att vinna val

Julafton är avklarad. Idag är det juldagen och många undrar nog precis som jag gör varför dom åt den där sista biten mat. Det vore intressant att veta hur mycket Samarin som går åt en dag som denna. Av rent akademisk nyfikenhet.

På nyhetsfronten är det ganska dött av förklarliga skäl. Inte så att det inte händer något. Tvärtom händer det massor under juldagarna. Men journalister är också människor och dom flesta firar jul som alla andra. Då blir också nyhetsflödet som det blir. Det är nästan lite märkligt att inte fler dåliga nyheter presenteras just under julhelgerna. Regeringar brukar ju vara bra på att välja tillfälle att släppa dåliga nyheter. Som när Anders Borg presenterade sina tokdåliga prognoser för ett år sedan. En fredag eftermiddag kallade Borg till presskonferens  med det enkla syftet att så få medier som möjligt skulle rapportera om saken. Så att presentera arbetslöshetssiffror på annandag jul vore kanske något för regeringen det här året?

Den här typen av så kallat "spinn" kommer att bli allt vanligare i politiken framöver. Dels på lång sikt, dels (och kanske framförallt) nu på kort sikt. Supervalåret är bara några dagar bort och partierna laddar för fullt inför denna politiska kavalkad. Sydsvenskan presenterar idag (där kan man ju fundera på varför det släpps just idag) en liten artikel om dom två "lagen" som ska spinna mot varandra.

Socialdemokraternas Jan Larsson, uppbackad av Odd Guteland, Emma Lennartsson, Hans Dahlgren och Carin Jämtin ska möta Kent Perssons moderater som består av Per Nilsson och Anna Hemlin. Dessa två bakas upp av Roberta Alenius. Ett oerhört rutinerat S-gäng kommer därmed att möta ett väldigt orutinerat M-gäng. Ett M-gäng som leds av en starkt ifrågasatt partisekreterare som knappt har en susning om hur man vinner val.

Artikeln i Sydsvenskan är väl värd att läsa även om den innehåller några påståenden som inte nödvändigtvis är sanningsenliga. Bland annat sägs att:

"Reinfeldts enda chans att bilda en tredje regering är att alliansen får fler röster i valet än de tre rödgröna partierna."

Jag är inte så säker på att det förhåller sig så. Reinfeldt vill gärna ha det till att så skulle vara fallet. Genom att måla upp denna bild vill Reinfeldt förstärka och etablera bilden av blockpolitiken i Sverige. Men Reinfeldt vet lika väl som vi socialdemokrater att Löfven inte blir statsminister om SD får en vågmästarroll i svensk politik. SD kommer inte att rösta på en socialdemokratisk statsminister och därmed kan Reinfeldt sitta kvar så länge inte S kan samla en majoritet bakom sig i riksdagen. Det innebär alltså att en röst på SD är en röst på Reinfeldt som statsminister. Det tål att påminnas om hela vägen fram till den 14 september nästa år.

***** 

Carin Jämtin fredrik reinfeldt Jan Larsson Kent Persson moderaterna politik socialdemokraterna Stefan Löfven val 14

Lyssna noga på det som inte sägs

Så här lät Fredrik Reinfeldt i debatten 2006. Idag, med två procentenheter högre arbetslöshet, är det skrämmande tyst.

Har ni tänkt på en sak? 2006 pratade Fredrik Reinfeldt om arbetslösheten och utanförskapet i princip varje gång han öppnade munnen. Arbetslösheten var den största frågan i valet 2006 och den minnesgode kommer ihåg att arbetslösheten var runt sex procent vid den här tiden. Idag är den runt åtta procent och om man ska tro Arbetsförmedlingen så kommer den inte sjunka nämnvärt under nästa år. Den analysen förstärks av vad näringslivet själv säger. En svag export som är kopplad till en urstark svensk krona kommer inte att dra oss ur arbetslöshetsfällan.

Reinfeldt väljer att inte prata om frågan överhuvudtaget. Opinionsverket har granskat hur ofta Reinfeldt talar om "arbetslöshet" när han pratar med journalister och endast i 2,5 procent av fallen nämner han ordet. Frågan som var på hans läppar varje dag under 2006 är idag som bortblåst ur vokabulären. Dom massiva skattesänkningarna som Reinfeldt har genomfört har inte lett till något annat än högre arbetslöshet, försämrade skolresultat och en sjukvård i upplösningstillstånd. Nu höjs skatterna dessutom runtom i landets kommuner och landsting i rask takt vilket äter upp dom statliga skattesänkningarna och inför platt skatt bakvägen.

Vad borde då göras, säger den eftertänksamme, för att motverka arbetslösheten? Jo, för det första måste vi börja stimulera den inhemska konsumtionen mer. Det görs bäst genom att ge mer till dom som har störst konsumtionsbehov. Dvs låg- och medelinkomsttagare. I det perspektivet är det heltokigt att som regeringen gör plädera för höjd brytpunkt för statlig skatt. För det andra måste vi börja investera. Vi vet att sambandet mellan låg arbetslöshet och hög investeringsnivå är starkt. Dessutom är behoven i bostadsbeståndet och i infrastrukturen gigantiska. För det tredje måste vi få ordning på skolan. Där har vi socialdemokrater lagt många förslag. Bland annat måste gymnasieskolan bli obligatorisk eftersom vi ser ett mycket starkt samband mellan icke fullgjord gymnasieutbildning och arbetslöshet. För det fjärde måste arbetsmarknads- och matchningspolitiken återupprättas.

Det finns fler saker som behöver göras men man kan konstatera att vi socialdemokrater inte är rädda för att prata om arbetslösheten och vi vill lyfta den till den plats i debatten som frågan förtjänar. Under 2014 kommer det vara viktigt att lyssna på vad dom olika politiska företrädarna säger. Men det kommer att vara minst lika viktigt att "lyssna på" det dom inte säger. Det är ofta där som sanningen om politiken avslöjas.

*****

 

Bloggat: Alliansfritt Sverige visar mycket pedagogiskt på precis vad jag menar med att det som inte sägs ofta är av stor betydelse

Läs mer på Socialdemokraterna

arbetslöshet fredrik reinfeldt moderaterna politik socialdemokraterna val 14 valet 2014

Fredrik Reinfeldt, arg och larvig

Foto: http://chef.se

Helgens snackis fortsätter in i den här veckan. Stefan Löfvens besked om att Socialdemokraterna går till val på sin egen politik, för att därefter bilda en regering som ger störst möjlighet att förverkliga våra idéer, har uppenbarligen satt igång något hos borgarna. Först var det småpartierna som gick i taket med verbala övertramp och brösttoner av sällan skådat slag. Reinfeldt försökte mest förlöjliga S-beskedet. Han kunde nämligen inte förstå att ett parti i en parlamentarisk demokrati kan gå till val på sin egen politik.

Det hela kunde slutat där med borgerlig upprördhet och oförståelse. Men icke. Att ha en socialdemokrati lös i riksdagen kan inte statsmannen, regeringsbildaren och moderatledaren Reinfeldt tillåta. Därför har han nu, i egenskap av allsmäktig politisk kommentator, bestämt att hans tidigare utsaga om att "största block regerar" inte längre gäller. Eftersom Reinfeldt, likt en obstinat femårig som leker med Lego, har bestämt hur blocken måste se ut och vilka partifärger som får sitta ihop så kan han inte tillåta att någon annan bygger ihop andra klossar med andra färger. Har inte en kloss alla färger så räknas den inte heller i Renifeldts värld. Helt i enlighet med denna logik så har Reinfeldt bestämt att Vänsterpartiet måste ingå i en regering efter valet om inte Reinfeldt leder regeringen.

Det är skrattretande att Reinfeldt nu höjer sig över alla gränser, alla lagar och framförallt alla väljarna i sina ambitioner att bilda regering efter valet. Oavsett valresultat. Vad Reinfeldt inte verkar ha förstått är att han bara är regeringsbildare i detta nu och att det inte betyder att han är det för all framtid. Men det bevisar ju bara hur sammanvuxna Moderaterna har blivit med makten och med vilken arrogans det här riket styrs. Uppenbarligen är pusselläggande viktigare för regeringen än att berätta vilka lösningar dom har på framtidens utmaningar. Ett säkert recept på valnederlag skulle jag vilja påstå.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

fredrik reinfeldt Lego moderaterna politik regeringen socialdemokraterna valet 2014

Reinfeldt borde alltså rösta på Löfven nu

Foto: sverigesradio.se

Dagens stora snackis är mycket välkommen och oerhört efterlängtad. Socialdemokraterna går till val själva, söker stöd för en socialdemokratiskt ledd regering och kan tänka sig att samarbeta över dom nuvarande blockgränserna. Det här är precis som det ska vara tycker jag. S är liktydigt med ansvar och regeringsduglighet. Då kan man inte kedja fast sig vid masten och sitta kvar där oavsett om skeppet håller på att sjunka eller ej. Genom en sådan här hållning visar Stefan Löfven att han är en statsman likt tidigare socialdemokratiska statsministrar och inte en svag statsminister som förlitar sig på ödets nycker likt Fredrik Reinfeldt.

Att Jan Björklund väljer att kritisera Löfven är föga förvånande. Precis som Reinfeldt är Björklund fastsnurrad vid masten och jag skulle bli förvånad om inte Björklund följer en sjunkande alliansskuta ner i djupet. Med det sagt så kan ledarskapet se helt annorlunda ut i Folkpartiet efter nästa val. Tidningen Fokus tror idag på sin förstasida att Birgitta Ohlsson blir nästa folkpartiledare och jag är benägen att hålla med. Ohlsson har en helt annan profil än Björklund och det har även det andra alternativet i form av Erik Ullenhag. Med en ny besättning på folkpartibåten kan det politiska landskapet i Sverige muddras om rejält. Samma sak gäller för övrigt med Centerpartiet, Annie Lööf och Anna-Karin Hatt.

Mycket vatten ska rinna under broarna innan valet är avgjort och mycket kommer att hända som kan förändra spelplanen radikalt. Men utifrån dagens förutsättningar så tror jag att S kommer att stärkas efter det här beskedet. Nu kommer Reinfeldts attacklinje istället bli att en S-regering inte är trovärdig som alternativ till en alliansregering men då talar han samtidigt emot sig själv. För vi minns ju alla Reinfeldts hyllningar häromveckan till det socialdemokratiska samhällsbyggandet under tidigare generationer. Erlander, som om någon kunde samarbeta vitt och brett, lyftes fram som någon slags förebild för Reinfeldts nya moderater.

Vad Erlander skulle tycka om den saken kan man bara sia om men det man kan slå fast är att Löfven genom sin position (om någon nu ens skulle tivla på den saken) blir betydligt med lik Erlander än vad Reinfeldt någonsin kommer att bli. Så om Reinfeldt verkligen menade vad han sa på M-stämman härförleden så borde han ju faktiskt lägga sin röst på Löfven och ingen annan. Men det om något lär ju inte hända.

*****

 

Bloggat: Roger, Jan, Peter J, Peter H, Annika, Leine, Monica, Bror

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Annie Lööf Birgitta Ohlsson fredrik reinfeldt jan björklund politik socialdemokraterna Stefan Löfven Tage Erlander valet 2014

Regeringen kommer att falla

Trött.
Foto: wikipedia.org

Det har under en längre tid diskuterats kring vad Moderaternas valfråga ska bli. Är det skatterna, skolan eller den övriga välfärden som ska bli huvudspåret? Stämman den gångna helgen gav inga tydliga svar. När Reinfeldt sa att skatterna inte längre ska sänkas så sa Borg att det ska dom minsann visst. Om man ska ha en intern opposition är det inte så lämpligt att utse sin finansminister till att inneha den rollen. Statsministern och finansministern måste hålla ihop.

En fråga som Moderaterna definitivt har släppt är jobbfrågan. Reinfeldt har svårt att förklara hur nya jobb ska skapas i ett moderat Sverige om inte skatterna ska sänkas. Därför anläggs det nu en ton om att arbetslösheten egentligen inte är så farlig. Framförallt försöker Moderaterna måla upp en bild av att ungdomsarbetslösheten inte är så hög egentligen. Räknar man som Moderaterna vill så är problemen inte så stora.

Känns ovanstående stycke igen? Precis så här, med undantag för skatterna, lät det om Socialdemokraterna 2006. Göran Persson var sönderregerad, trött och irriterad. Han tog varken sina motståndare eller arbetslösheten på allvar. Om folk bara tog det lugnt, litade på Persson och räknade lite annorlunda så skulle allt ordna sig. Vi vet hur det gick den gången och om inte Moderaterna gör något drastiskt lär det sluta likadant den här gången. Regeringen kommer att falla.

*****

 

Bloggat: Roger, Martin och Göran

 

Läs mer på Socialdemokraterna

fredrik reinfeldt Göran Persson moderaterna politik trött valet 2014

Dimman tätnar kring Billström

Foto: smhi.se

Moderaternas stämma lunkar på men det är inte mycket av själva förhandlingarna och "debatterna" som syns i media. Istället är det Tobias Billström för hela slanten. Som jag skrev om i morse så är nu en förundersökning inledd mot honom med anledning av hans aktieaffärer i Northland Resources.

Den självklara följdfrågan som allt fler ställer sig är om inte Billström, i enlighet med Moderaternas stadgar och kandidatförsäkran, måste ta en time-out. Om man som moderat inte anser att en förundersökning pga misstänkt insiderbrott räcker för att uppfylla kriterierna för en time-out så blir den naturliga följdfrågan när dessa kriterier kan anses uppfyllda. Vilka brott ska man vara under utredning för om förtroendet ska anses undergrävt?

Men dessvärre för Billström och Moderaterna är inte en eventuell time-out pga förundersökning den enda frågan som ställs idag. Ulf Kristoffersson på TV4 har även frågor kring en annan aktieaffär i ett annat gruvbolag. Billström vägrar av någon anledning att svara på när han köpte aktier i detta företag och varför detta är märkligt förklara Nils Funcke bra i klippet nedan. Döm själva:

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

#mstämma fredrik reinfeldt moderaterna politik regeringen Tobias Billström

Inte ens ett helt zoo hjälper

Foto: http://www.afrikaresor.com

Höstens andra stora drabbning är nu över och analyserna av partiledardebatten haglar tätt. En tårta och en stridshingst är substantiv som kan beskriva det hela på ett bra sätt. För den oinsatte kan det dock lämna en del att önska i fråga om innehåll. Om man då bortser från grädde och havre dvs.

Vad som dock är intressant är att känslan från 2006, som bland annat Tomas Ramberg ger uttryck för, är uppenbar. En trött regering som inte förmår peka på framtidens utmaningar står mot en opposition som gjort sin hemläxa och som har en uppåtgående trend. Att regeringen försöker göra kärnkraften till en valfråga är ett tydligt tecken på desperationen.

Det som gjorde att Moderaterna kunde vinna valet 2006 var att dom pratade om framtiden på ett sätt så att bilden av utmaningarna kändes relevant för väljarna. Att Göran Persson pratade om framtiden i termer av "jobben kommer, ta´t lugnt" gjorde att kontrasten mellan en borgerlighet med upplevda idéer för framåtskridande och det regeringströtta partiet som inget vill mer än att förvalta blev oerhört stora. När nu Reinfeldts stora grej är ett femte jobbskatteavdrag och han samtidigt lovar att "välfärden löser sig, ta´t lugnt" så hamnar Moderaterna precis i samma sits som Socialdemokraterna befann sig i.

För det räcker inte med att slå sig för bröstet för det man har genomfört. Det räcker inte att säga att det är bättre idag än 2006. Oavsett hur det förhåller sig med den saken så är det ungefär samma sak som att säga att det var bättre 1950 än 1900. Folk förväntar sig inget annat än att det ska vara så. Vore det tvärtom skulle ju regeringen vara helt rökt och Sören Holmberg skulle äntligen bli sannspådd en mandatperiod för sent.

Vad väljarna vill veta är varför det kommer att vara bättre 2018 än vad det är idag 2013 och  när valet infaller 2014. Den som kan förklara det och den som kan få folk att tro på den förklaringen vinner valet. Där är jag tämligen övertygad om att Socialdemokraterna, genom våra förslag om fler lärare, 90-dagarsgaranti för ungdomar och stöd till sjukvården, tydligare kan förklara hur Sverige blir ett bättre land att leva i.

För faktum är att det inte spelar så stor roll om man har en stridshingst eller för all del en buffel eller något annat djur från zoo vid rodret. Har man ingen politisk vision som människor kan känna igen sig i och har man inget budskap som folk tar till sig så vinner man inga val. Så enkelt är det.

Foto: sv.wikipedia.org

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

fredrik reinfeldt moderaterna politik regeringen socialdemokraterna Stefan Löfven valet 2014

Precis så här vill vi ha det

Foto: tvminnen.se

Som brukligt är den politiska scenen översvämmad av analyser, kommentarer och åsikter så här dagen efter en partiledardebatt. Att debatten varit het och att framförallt Fredrik Reinfeldt var annorlunda jämfört med tidigare debatter är nog dom flesta överens om. Så just den saken tänker jag inte säga så mycket om även om Reinfeldt sätt att avbryta och höja rösten knappast var respektfullt och värdigt. Det kändes mer som att det var Muf-ordförande Reinfeldt som stod där och inte vår statsminister sen sju år tillbaka.

Att Stefan Löfven var satt under stor press från borgarna är också en åsikt som dom flesta nog delar. Huruvida man tycker att han klarade det bra eller ej beror nog mest på i vilket politiskt läger man hör hemma. Så att jag tycker att Löfven skötte sig bra är nog av ganska ringa värde. Vad som är verkligt intressant är att så mycket fokus läggs på Socialdemokraternas politik. Med Löfvens ständiga svar om att vi satsar på jobb och skolan så sätts en bild av att det är S som driver dessa frågor. För mig är det precis den situation vi vill ha.

Folk röstar nämligen i hög utsträckning på en bild av vad man tror att ett parti ska satsa på. Det var detta som gjorde att Moderaterna kunde göra ett så bra val 2006 när "arbetslinjen" sattes mot "bidragslinjen". Bilden som nu börjar etablera sig är att jobben och skolan står mot skattesänkningar. Reinfeldts frustration och hetsiga attityd är en klar indikation på att Moderaterna är oroliga för just den här konflikten. Moderaterna har helt klart problem med S just nu.

*****

 

Media: M har stora interna problem (också)

 

Bloggat: Peter J, Martin, Roger

 

Läs mer på Socialdemokraterna

#pldebatt agenda fredrik reinfeldt moderaterna politik socialdemokraterna Stefan Löfven

Return of the Gammelmoderaterna

Om man skulle ta och sätta ett epitet på hösten så här långt så skulle nog "Return of the Gammelmoderaterna" passa bra. Epitetet är som ni alla vet en travesti på "Return of the Jedi", den "sista" delen i Star Wars-serien där det onda rymdimperiet slutligen besegras och faller samman. Jag skulle inte dra det så långt som att jag jämför Fredrik Reinfeldt med Darth Vader eller Stefan Löfven med Luke Skywalker. Inte ens den mycket lockande jämförelsen mellan Anders Borg och den skrikande, obegriplige och extremt håriga karaktären Chewbacca tänker jag göra. Utan skälet till att jag travesterar Star Wars-titeln är helt enkelt för att jag tror att vi denna höst sett slutet på dom så kallade nya Moderaternas tid vid makten.

Varför tror jag då detta? Svaret är ganska enkelt. Allting i Moderaternas värld har återgått till att handla om skattesänkningar. Skattesänkningar som dessutom har ett mycket dåligt stöd hos det svenska folket. När Per Schlingmann, som i Star Wars förmodligen skulle få ikläda sig rollen som Governor Tarkin*, satt vid rodret och hade inflytande över vad som sades så vann Moderaterna många väljare över till sin sida genom att utplåna just skattesänkarstämpeln. I sann Tarkin-anda hade Schlingmann inga som helst problem med att göra sig av med pärlhalsband och slipsar för att vinna makten och utplåna dom förhatliga rebellerna. Eller Socialdemokraterna som dom också kallas. Efter att Schlingmann lämnat kommandobryggan har mindre framträdande och framförallt betydligt mindre framgångsrika karaktärer tagit över. Karaktärer som Sofia Arkelsten och Kent Persson.

Kent Persson, som väl mest är att likna vid den i dom nyare filmerna komiska karaktären Jar-Jar Binks, har kapitalt misslyckats med att hålla ordningen uppe bland dom moderata topparna. Skandalerna har avlöst varandra och frågan om skatt har återigen hamnat i främsta linjen. Det femte jobbskatteavdraget förs fram som en mäktig kraft som löser alla problem i galaxen och enskilda moderata karaktärer tillåts lägga förslag om frivillig skatt för den som nu känner sig manad. Ett lättjans och slapphetens skatteparadis framträder som en moderat dröm i stark kontrast till en disciplinerad och samlad generell välfärd för alla. Finansieringen av den generella välfärden och dess vara eller icke vara framträder som en allt tydligare kamp inför den avgörande finalen om mindre än ett år. Ska den (M)örka sidan segra med löften om en enkel och smal väg till din egen lycka och personliga vinning. Eller ska den lju(S)a sidan segra där gemensamma ansträngningar för allas välfärd är vägen till lycka?

Den som överlever alla rymdstrider, eller debatter kanske jag ska säga, får se. Men en sak är säker. Fredrik Reinfeldt är inte Stefan Löfvens far. Eller...


* Ni vet han som är kommendant på den första dödsstjärnan och som spränger planeten Alderaan i luften.

*****

 

Bloggat: Anna om ämnet. Peter J om ett annat ämne.

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Darth Vader fredrik reinfeldt Gammelmoderaterna Luke Skywalker moderaterna politik Star Wars Stefan Löfven valet 2014

Billström handlar om mer än Billström

Hur ska det gå för Tobias?
Foto: moderat.se

Det står nu klart att Tobias Billström kommer att utredas för så kallat insiderbrott. Bakgrunden kan ni, Billström köpte aktier i Northland Resources på ett sätt som verkar minst sagt suspekt. Nu får vi alltså det en gång för alla utrett om det var lagligt agerat eller ej. Eftersom jag inte är någon jurist med inriktning på ekobrott så tänker jag varken säga bu eller bä om skuldfrågan. Istället tänker jag fundera lite på vad som händer med Billström.

Peter Johanssons, aka Röda Bergets, inlägg får fungera som inspiration. Johansson ställer den kloka retoriska frågan om Reinfeldt kommer att placera Billström i "avbytarbåset" nu. Rimligt vore att en minister som utreds för brott tar time-out tills frågan är utredd. Är ministern i fråga sedan oskyldig är det bara att hoppa på tåget igen. Om motsatsen skulle vara fallet och ministern döms som skyldig så är det ju inte speciellt troligt att personen i fråga blir minister igen på ett tag. Men jag är tveksam. Det finns nämligen en del faktorer i det här som försvårar saken.

För det första så skulle saken sett helt annorlunda ut om det inte gällde en moderat. Det sägs ibland att moderater kommer lättare undan när såna här saker inträffar eftersom folk inte förväntar sig något annat av moderater. En socialdemokrat ska inte syssla med skumma aktieaffärer. För en moderat är det nästan som ett tillhörighetsbevis i partiet att man gör suspekta uttalanden, festar till det vid fel tillfälle eller att man agerar märkligt i ekonomiska frågor.

För det andra finns det en märklig moderat ådra som gör att förnekelse ligger nära till hands. Inte kan väl jag göra fel? I Skåne är Moderaterna lite av experter på den här saken. En moderat vägrar att ta time-out fast han är anmäld för grovt skattebrott. En annan tror inte på att media presenterar en verklig bild av sjukvårdskrisen i Skåne och kallar det hela för en tidningsanka. En tredje målar tavlor av sig själv, struntar i regler för upphandling och förstår sen inte ett dugg vad problemet är. En fjärde ljuger om att han promenerat fast han har åkt bil och när han sen konfronteras med sina lögner så förstår han ingenting och menar att han blivit feltolkad. Billström är ju som bekant en skånsk moderat så att förnekelse ligger nära till hands i hans fall är föga förvånande.

Men det är den tredje faktorn som gör att saken blir ytterst komplicerad. Reinfeldt har konsekvent undvikit att ta Billström i örat oavsett vad karln har vräkt ur sig eller gjort under mandatperioden. Att Billström har ett starkt stöd i den för Reinfeldt viktiga skånska delen av partiet är såklart besvärande. Så frågan är om Reinfeldt vågar peta Billström så här ett år innan valet.

Det ska bli oerhört intressant att följa utvecklingen i den här frågan under dagen. Att tiga ihjäl ett eventuellt insiderbrott på det sätt som Moderaterna hittills har försökt göra lär inte funka nu längre. Billström måste ta en time-out helt enkelt. För det har inte bara att göra med en intern moderat fråga. Det har att göra med den svenska regeringens trovärdighet.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

fredrik reinfeldt insiderbrott politik regeringen Tobias Billström

Medgång föder medgång

Såhär nöjd är nog inte Reinfeldt idag
Foto: aftonbladet.se

I slutet av förra veckan presenterades siffror från Novus i media om hur väljarna bedömer förtroendet för dom olika partierna i ett stort antal frågor. Novusmätningen visade också vilka frågor som väljarna just nu sätter högst upp på den politiska dagordningen. Idag presenterar DN/Ipsos ett gediget undersökningsmaterial där inte bara partisympatierna mäts. Även förtroendet för regeringen mäts och folk har också fått svara på vilket parti dom tror leder regeringen efter nästa val. I princip alla trender pekar neråt för regeringen och detta är givetvis oerhört goda nyheter för oss socialdemokrater.

För visst har det ett egenvärde att regeringen går dåligt mindre än ett år före valet. Men det har också ett stort internt värde för oss socialdemokrater. Efter snart åtta år i opposition, åtta mycket tunga år i opposition, så börjar ljuset i tunneln äntligen att skina. En viss ro har börjat lägga sig i partiet och allt fler börjar verkligen tro på en valseger nästa år. Väljarna som vi möter i diverse sammanhang har en helt annan attityd till oss socialdemokrater än vad som var fallet för bara något år sedan vilket självklart höjer moralen i partiet. Man sträcker lite extra på sig och bördan av att kampanja blir avsevärt mycket mindre. För precis som när ett fotbollslag går bra och kommer in i ett "stim" så fungerar partier likadant. Medgång föder medgång helt enkelt.

Lika självklart är det att höja en varningens finger och spotta ur sig lite klyschor. Valet är inte vunnit, mycket hårt arbete återstår och framförallt görs inget av sig själv. Det är vi som måste göra jobbet. Ingen annan. Men jösses vad mycket lättare det är när Moderaterna tappar och ligger under 25 procent!

*****

 

Bloggat: Roger, Peter J

 

Läs mer på Socialdemokraterna

DN fredrik reinfeldt Ipsos moderaterna politik socialdemokraterna valet 2014

En stor fienden för borgarna

Foto: renewleadership.com

Budgetdag idag. Detta kommer med all säkerhet att prägla dagens sociala media och bloggande. Men jag tänker inte gå igenom budgeten post för post och kritisera borgarna för att göra fel, fel, fel. Det finns andra som gör det. Istället tänker jag resonera lite kring varför jag tror att alliansbudgeten är problematisk för alliansen själv.

För som Roger Jönsson skriver är det inte mycket nytt under solen i borgarnas budget. Fredrik Reinfeldt gick till val 2006 på jobbskatteavdraget och sänkt fastighetsskatt. Detta fick effekt eftersom framförallt jobbskatteavdragen upplevdes som något nytt och fräscht. Idén var enkelt på pappret och väldigt många människor såg en snabb effekt i sina plånböcker. Effekten har sen utvecklats olika och för några har det blivit positivt och för andra har det blivit negativt. Poängen är att jobbskatteavdraget som åtgärd var en politisk innovation utifrån svenska mått mätt. Fastighetsskatten var inget som Reinfeldt själv ville driva men det var priset han fick betala för att få med KD på alliansbåten på allvar och säga vad man vill. Det funkade rent valtaktiskt.

Under Reinfeldts tid vid makten har han även haft för vana att utöver jobbskatteavdragen presentera diverse avdragsidéer. RUT- och krogmomssänkningen är dom två mest kända men den som minns förra valrörelsen så låter IT-avdrag, TUT-avdrag och det från S ovanligt ogenomtänkta butleravdraget bekant. En som var mästare på att spotta ur sig idéer om sånt här var Maud Olofsson. Återigen kan man tycka vad man vill i sak men det var ändå allianspartierna som i mångt och mycket stod för det nya som folk blev nyfikna på.

Farten har dock sedan länge gått ur regeringen i allmänhet och Fredrik Reinfeldt i synnerhet. Ansvarskortet har spelats så länge att varje tillstymmelse till nytänkande kan anses hota bilden av statsmannen som svävar över folket samtidigt som han "går sida i sida" med det samma och bär deras förtroende. Politikutvecklingen från den borgerliga sidan idag består främst av samma floskler som funkade 2006 och förslagen handlar dels om fler jobbskatteavdrag, dels om återställare som drar mot tidigare socialdemokratiska regeringars politik. Ett indirekt erkännande av att den egna politiken inte har fungerat som det var tänkt i dom teoretiska modellerna.

Det kan givetvis vara så att Reinfeldt sitter och hoppas på att triangulera sönder hela valrörelsen (igen). Att varje förslag som S lägger ska mötas av någon fernissa som låter ungefär likadant från borgarna. Vi ser den tendensen här lokalt i Helsingborg och det är fullt möjligt att Moderaterna kör samma race nationellt. Eller så är det helt enkelt så att Reinfeldt sitter och håller på ett brakförslag som han ska släppa i vår. Problemet med det är bara att den typen av förslag är att dom ofta tar god tid på sig att sätta sig hos folk. Förändringen mellan 2002 och 2006 skedde inte över en natt. För Moderaterna och övriga borgare klingar förmodligen Reinfeldts egna ord "Förändra er eller dö" oroväckande tungt i partihögkvarteren. Gör dom inte det så har Moderaterna större problem än vad sjunkande opinionssiffror ger för handen idag.

*****

 

Bloggat: Martin och Göran om ämnet, S i Region Skåne kör på annan hemsida under valet.

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Anders Borg ekonomi förnya fredrik reinfeldt moderaterna politik socialdemokraterna

Lån åt skogen

Lån som garanterat funkar!
Foto: nwt.se

Gårdagens nära nog unika debatt mellan Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt är redan analyserad sönder och samman. Det är lika förutsägbart som vanligt och därför tänker jag inte lägga energi på att kommentera själva debatten. Däremot tänker jag bemöda mig att skriva om den fråga som dominerade debatten. Jag syftar givetvis på jobben.

Att regeringen har stora problem med att sänka arbetslösheten står klart. Man kan trixa och fixa med vilka mått man vill. När arbetslösheten summeras så är den högre idag än vad den var när regeringen tillträdde 2006 och Reinfeldt ville bli utvärderad på jobben. Den utvärderingen kan inte annat än resultera i ett underkänt betyg.

Skattesänkningarna som "saliggörande" metod, för att använda Löfvens ord, har misslyckats. Det spelar ingen roll hur många jobbskatteavdrag som införs. Arbetslösheten påverkas inte nämnvärt och framförallt sjunker den inte. Detta eftersom jobbskatteavdragets huvudsyfte inte är jobbskapande. Syftet är att pressa ner lönerna och därmed öka vinsterna för aktieägarna. Vinster som inte leder till total ökad efterfrågan i samhället och därmed inte skapar nya jobb.

Dock har regeringen varit inblandad i diverse andra projekt och åtgärder. Exempel på detta är jobbcoachande och nystartsjobb med stora underträngningseffekter. Problemet med många metoder som används är att man redan på förhand kan konstatera att dom inte kommer att få önskvärda effekter men teoretiska modeller följs istället slaviskt framför beprövad erfarenhet. Därmed ignoreras också årtionden av erfarenhet kring hur full sysselsättning skapas.

En sådan metod som visar sig vara pengar i sjön är mikrolån till invandrarkvinnor som skulle starta företag. Projektet hyllades och det talades om 400 nya företag. Resultatet blev nio stycken. Att mikrolånesystemet är starkt ifrågasatt världen över och att man genom systemet riskerar enskilda utsatta människors ekonomi är liksom inget som det tas hänsyn till. Lån och skuldsättning har nämligen blivit någon slags norm och inte minst svensk ekonomi som helhet märker av detta. Minnet är dessutom så kort att krisen 2007-08 och dess orsaker verkar vara helt bortglömda.

Debatten om jobb och arbetsmarknad präglas alldeles för mycket av ekonomiska teorier och hypoteser. Istället för att ge arbetsmarknadsutbildningar till folk så att dom kan ta jobben som finns så ska folk coachas eller starta företag till höger och vänster. Det är här dom verkligt strukturella problemen finns. Inte i att vissa människor har en viss ålder eller är födda på en viss plats. Först när man inser det kan man sänka arbetslösheten rejält och dessvärre har inte regeringen insett detta trots sju års sökande efter svar.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

bostadslån ekonomi fredrik reinfeldt jobb lån mikrolån politik socialdemokraterna Stefan Löfven

Plötsligt gör regeringen något jättebra

Den nyliberala återvändsgränden
Foto: www.funny-potato.com

Gårdagens stora grej var givetvis att Norge fick en ny regering. Tre borgerliga partier väljer att samarbeta med ett rasistiskt parti och öppnar den nordiska dammluckan som tidigare hållit denna typ av partier utanför regeringarna. Vilka konsekvenser det här kommer att få för makthungriga danska borgare och för desperata svenska dito får framtiden utröna. Fredrik Reinfeldt har på sätt och vis satt sin personliga heder i pant för att hålla SD utanför den svenska regeringen. Det är bra. Men vi vet från otaliga exempel runt om i landet att Reinfeldts parti inte drar sig för att samarbeta med SD i olika former och format. Så med en annan partiledare för M vet man aldrig var det hela tar vägen om M:s ända möjlighet att klamra sig fast vid makten ligger i att bilda regering med SD.

Men allt detta är givetvis att springa händelserna i förväg. Igår hände nämligen en sak som blev relativt uppmärksammad men det fick inget större genomslag. Regeringen körde ett så kallat "spinn" på den återställare av a-kasseavgiften som föreslogs. Man kallade dom 3,1 miljarder som skjuts till i år för en "satsning" på ungdomsjobb när huvuddelen av pengarna, 2,7 miljarder, går till en bred efterfrågestimulerande åtgärd som gynnar hela ekonomin. Att detta till liten del ger ungdomsjobb är klart. Någon "ungdomssatsning" är det dock inte.

Fast hör och häpna, jag tänker inte lägga så mycket energi på den saken. För jag tycker att det är bra att regeringen nu äntligen slår till reträtt på den destruktiva politiken som kastade ut en halv miljon människor ur a-kassan. Det är bra av ett antal anledningar:

1. Regeringen genomför en ekonomisk reform som gynnar ekonomin i stort. Det är inga jättesummor men det är ändå en åtgärd som skiljer sig avsevärt från skattesänkningar, skattesänkningar och skattesänkningar.

2. Fler kan ta del av a-kassan. Det är alltså en fråga om ren anständighet.

3. Om avgifterna sänks till a-kassorna kommer fler att ha råd att gå med i facken. Den fackliga anslutningsgraden kommer förmodligen att stiga tack vare den här reformen. Detta gynnar givetvis S.

4. Anders Borg får backa på en reform som han hyllat under hela sin tid som finansminister (och även långt innan det). Borg hade fel i fråga om reformens jobbskapande effekter och genom att han nu backar erkänner han detta helt öppet. Tillsammans med det faktum att han fått backa i fråga om besparingarna av GY11 så har Borg fått två hårda stick i sin ekonomiska buk under den här budgetprocessen. Ihop med hans debacel kring prognoserna för ett år sedan så rinner Borgs trovärdighet sakta men säkert ut i sanden.

5. Socialdemokraterna hade alltså rätt. Detta är viktigt både externt och internt. Väljarna kan se att S har en väl genomtänkt ekonomisk politik och partiet får stärkt självförtroende efter att ha kämpat i motvind under lång tid.

Så summa summarum. Det är bra att regeringen backar och sänker a-kasseavgifterna. Men det är tragiskt för alla dom hundratusentals människor som fått lida, pga Anders Borgs dogmatiska och direkt felaktiga hållning, att regeringen behövde sju år på sig för att inse att dom hade fel. Frågan som man måste börja ställa sig är nu helt logiskt, vilka andra reformer har regeringen fel om?

 *****

 

Bloggat: Martin och Göran

 

Läs mer på Socialdemokraterna

a-kassa Anders Borg fredrik reinfeldt moderaterna Norge politik regeringen socialdemokraterna

Om regeringen visste om det här borde skandalen vara ett faktum

Foto: animewriter.wordpress.com

FRA med största sannolikhet varit inblandade i den amerikanska avlyssningsskandalen. Den amerikanska myndigheten NSA har övervakat i princip allt från Internet till mobiltelefoner, dom har knäckt koder till banker och dom har spionerat på statschefer i demokratiska länder. Exakt vad FRA:s roll i det hela har varit kommer väl fram senare men dom första indikationerna pekar enligt en kommitté i EU på att FRA har haft en "nyckelroll". För att kommentera detta skickas Birgitta Ohlsson (FP) fram i sin egenskap av EU-minister (och demokratiminister!). Att regeringen väljer denna strategi är föga förvånande. Ohlssons roll i det hela är förmodligen tämligen liten. Däremot finns det andra ministrar som rimligtvis bör ha haft betydligt bättre insikt och information i frågan.

Om en svensk civil myndighet, som sorterar under Försvarsdepartementet, är inblandad i ett djupgående samarbete med utländsk underrättelsetjänst som syftar till att olagligt spionera på främmande land så bör i alla fall tre-fyra ministrar vara direkt inblandade. Det handlar givetvis om försvarsminister Karin Enström, justitieminister Beatrice Ask och utrikesminister Carl Bildt. Rimligtvis är även statsminister Fredrik Reinfeldt informerad. Annat vore mycket märkligt. Allt annat än att i alla fall två av nämnda fyra är informerade vore ännu mera märkligt. För om en ensam minister har godkänt (och undanhållit) en så här potentiellt omfattande fråga för t ex statsministern så vore det anmärkningsvärt. Ännu mera anmärkningsvärt vore det om FRA helt på eget bevåg utan att informera en enda politiskt ansvarig valde att dra igång spioneri på det här sättet.

Det är i nuläget onödigt att spekulera allt för mycket. Tiden får utvisa vem som visste vad. Men om den svenska regeringen har godkänt ett samarbete av den här typen med USA så är det en praktskandal som rimligtvis borde fälla ett par ministrar. Frågan är om inte Reinfeldt också i rimlighetens namn borde lämna in handduken. För man ska ha klart för sig att det som NSA har sysslat med får kodknäckarverksamheter som gänget på Bletchley Park och spionorganisationer som Stasi och KGB att blekna.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

beatrice ask Birgitta Ohlsson Carl Bildt FRA fredrik reinfeldt Karin Enström NSA politik regeringen

Underskatta inte Moderaterna. Och inte heller Socialdemokraterna!

Idag sommartalar Stefan Löfven i Vasaparken i Stockholm. Som sades i SVT:s morgonsoffa i fredags lär talet handla om jobben, jobben och jobben. Det känns bra att Löfven har detta enorma fokus på en för samhället så avgörande fråga. När regeringen väljer att strula till det med generaldirektörer och prata om sänkta skatter som eventuellt kan genomföras om man har tur så väljer Löfven att fokusera på dom stora utmaningarna i Sverige.

Löfven är sist ut av partiledarna och han avslutar på så sätt "upptaktsträffen" inför valet 2014. Imorgon vet vi alla partiers prioriteringar inför höstens budget. Att Reinfeldt har höjt tonläget i svensk inrikespolitik sedan han talade i Almedalen är uppenbart. En ganska mästrande och raljant ton har smugit sig in och liknelserna med Göran Persson version 2006 gör sig än en gång påminda. Reinfeldt menar att Löfven är en hycklare samtidigt som han själv inte ens har ett säkert parlamentariskt stöd bakom sin politik. Tonen osar av arrogans och det är frågan om ett sådant tonläge kommer att gynna Reinfeldt.

Per T Ohlsson varnar på sätt och vis Reinfeldt i dagens Sydsvenskan. Situationen kan utvecklas till en "Palme vs. Fälldin"-situation. Det ligger mycket i denna jämförelse. Inte för att Reinfeldt är ens i närheten av Palmes briljans och Löfven är inte på långa vägar lika seg som Fälldin men i sättet att agera mot sin motståndare är likheten i alla fall synbar. Ett mått av underskattning och självgodhet verkar ha uppstått hos Moderaterna vilket förvånar mig. För som jag berättat tidigare var Ulrica Schenströms slutord när hon föreläste för oss på Bommersvik "underskatta aldrig din motståndare".

Fast jag kanske inte skulle vara förvånad egentligen? I princip hela det gamla gänget från 2006 är idag borta från moderattoppen. Istället har Kent Persson kommit in och han har ju nästan gjort rent hus med den kompetens som fanns där när han tillträdde. Persson styr idag en organisation som inte är på långt när lika stark som den maskin som Per Schlingmann byggde upp och med tanke på att Moderaterna dessutom haft en helt misslyckad partisekreterare mellan Schlingmann och Persson i Sofia Arkelsten så är situationen nog värre än vad Moderaterna själva vill medge. När moderaterna i regeringen dessutom är djupt splittrade så blir ju knappast situationen lättare att hantera för Persson.

Givetvis gäller samma varning för oss Socialdemokratera. Vi får inte slå oss till ro med att M har vikande opinionssiffror och att Reinfeldt bjuder in till ett gynnsamt debattläge. Än har vi inte sett vilka krafter som döljer sig i moderatdjupet och vi har ju faktiskt blivit bedragna av deras tarvlighet förr. Så pass opp! "It ain´t over til the fat lady sings".

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Fälldin fredrik reinfeldt Olof Palme politik socialdemokraterna Stefan Löfven valet 2014

Vem ska sparkas var, när och hur?

Vad händer här?
Foto: mama.nu

Affären med Angela Bermudez-Svankvist rullar vidare. Idag avslöjas det att ABS har haft mer fuffens för sig än den rejäla mobiltelefonnotan. Det är middagar, resor och hotell med försök till avdrag m.m som är på tapeten. Att ABS haft fingrarna i en hel del syltburkar torde stå klart och för att travestera Sören Holmberg så borde ABS vara "rökt". Men den minnesgode kommer ihåg att alliansen, som Holmberg talade om, faktiskt klarade sig och ABS tänker ju ta strid för sin plats. Så frågan är vad gör regeringen?

Svaret på den frågan är just nu "inget alls". Locket har lagts på och ansvarig minister Hillevi Engström tiger. Att regeringen försöker tiga ihjäl saker är rätt vanligt förekommande. Att dom skulle lyckas den här gången känns dock orimligt. Utifrån min analys gör dom också fel i att tiga. Dels för att dom har ett förbannat ansvar att faktiskt agera när ABS så uppenbart är fel person på fel plats. Dels eftersom den här affären riskerar att växa och ju längre den får rulla på desto större blir ju trycket på regeringen. Dom måste ju faktiskt ta ställning för eller emot ABS nån gång.

Här kan man börja fundera på varför det blir såhär. Vi vet att Moderaterna har tappat mycket kompetens sen Kent Persson blev partisekreterare och nu finns inte precis någon med schlingmannska kvalitéer i den moderata toppen. Minister Engström är dessutom en kandidat till att få lämna sin post enligt vilda spekulationer och då vore det ju särskilt angeläget att bli av med hela frågan så fort som möjligt. Framförallt för Engströms egen del om hon nu vill sitta kvar.

Eller är det bara så att Reinfeldt cyniskt spelar schack med sina ministrar och att han genom den här skandalen får ett bra argument för att be Engström lämna? Det skulle kunna vara fallet för att visa sig handlingskraftig och kompetent. Att ha fd ministrar att skylla på är ju helt nödvändigt för Reinfeldt eftersom han aldrig kan erkänna något fel i den nuvarande politiken. Och i frågan om den höga arbetslösheten behöver nog Reinfeldt såväl ministrar som generaldirektörer och sossar att skylla på för att klara sitt eget skinn.

Hur som helst kommer den här affären bli intressant att följa. Mönstret är lite annorlunda den här gången, insatserna lite högre eftersom ABS är en nyckelperson i regeringens politik och valet närmar sig med stormsteg. Det var knappast den här upptakten Reinfeldt räknade med när han "sparkade igång" valrörelsen med sitt sommartal häromveckan.

*****

 

Media (edit): Den här storyn bara växer och växer

Bloggat: Martin i frågan. Göran om jobben

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Angela Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingen fredrik reinfeldt hillevi engström moderaterna politik socialdemokraterna

Ska Reinfeldt skylla arbetslösheten på Angela Bermudez-Svankvist nu?

Foto: http://charlottelindblad.files.wordpress.com/2011/10/img_2905.jpg 

Jag trodde i morse att ett eventuellt inlägg den här eftermiddagen skulle handla om Anders Borgs prognoser. Men den tanken blev bortknuffad av en betydligt större nyhet. Angela Bermudez-Svankvist, generaldirektör för Arbetsförmedlingen, riskerar att få sparken. Detta efter att styrelsen uttalat att dom inte längre har förtroende för henne. Nu är det dock inte upp till styrelsen att besluta om ABS öde. Det är regeringen som tillsätter och avsätter generaldirektörer. Men det vore ju mycket märkligt om regeringen valde att ge ABS fortsatt förtroende efter styrelsens uttalade misstroende. En bärande princip i alla organisationer är ju att personer i ledande position avgår om inte styrelsen har förtroende för dom.

Det som är anmärkningsvärt i den här nyheten är att det är styrelsen för Arbetsförmedlingen och inte regeringen som uttalar sitt misstroende. ABS har varit i blåsvädret förr och har fått utstå mycket kritik både internt och externt. Att regeringen ändå har låtit henne sitta kvar kan bara tolkas som att man anser att hon gör det hon ska och när det gäller att verkställa regeringens intentioner i arbetsmarknadspolitiken får man ändå ge ABS med beröm godkänt. Att sen dom arbetslösa, den egna personalen och näringslivet klagar och inte är nöjda är ju en annan femma. Det bryr sig uppenbarligen inte regeringen om.

Frågan riskerar givetvis att kladda ner regeringen. ABS var den första generaldirektören som rekryterades i öppen konkurrens efter att förre generaldirektören petats. Det var ett viktigt vallöfte från regeringens sida att höga poster inom myndigheter och förvaltningar skulle tillsättas med öppna sökprocesser. Efter att man rekryterat ABS har det gått lite sådär med just det löftet. Därför är man säkerligen lite extra orolig för att just den här rekryteringen ska ses som misslyckad. Att det ovanpå allt var Sven-Otto Littorin som rekryterade henne och uttryckte sig i ordalag som att ABS var "störtskön, om man får säga så" riskerar ju bara att göra hela rekryteringen än mer omdömeslös.

Regeringen kommer inte att erkänna att man gjort en dålig rekrytering. Istället kommer man skylla arbetslösheten och kritiken mot Arbetsförmedlingen på ABS. Hon kommer eventuellt också få utstå diverse glåpord med tanke på att hon uppenbarligen varit väldigt slarvig, alternativt nonchalant, med t ex sin mobiltelefon. Hur som helst lär inte regeringen ta något som helst ansvar. Det kan till och med gå så långt att man väljer att skylla på Sven-Otto Littorin. Fredrik Reinfeldt är ju närmast att betrakta som specialist på att skylla på före detta ministrar.

*****

 

FLASH (edit): ABS tänker sitta kvar

Läs mer på Socialdemokraterna

Angela Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingen fredrik reinfeldt moderaterna politik Sven-Otto Littorin

Verkligheten vinner valet

Foto: svd.se

Stefan Löfven är onekligen mannen för dagen. Såväl skattediskussion som centerdito har varit på tapeten och åsikterna är många, långa och förväntade. Centerpartiet skrattar, Moderaterna gnuggar händerna och Kristdemokraterna pustar nog ut. Att S fokuserar på en skattediskussion under en dag är förmodligen en välkommen paus för alla borgerliga partier. Dom har ju det inte så lätt just nu. Arbetslösheten är rekordhög, sjukvården brakar samman, skolresultaten sjunker och bostadspolitiken fungerar inte alls. Det går inte så bra nu med andra ord.

En sak som jag har snappat upp idag var ett resonemang om att en diskussion om landsbygdsfrågorna kommer att stärka C. Likaså påstod någon att en krisstämpel på C, vilken dom har dragits med dom senaste åren, i valrörelsen kommer att mobilisera allmänborgerliga väljare till Centerpartiets försvar.

Jag tror att det ligger något i båda påståendena. Precis som att en miljödebatt stärker MP och att en skattedebatt stärker M så kommer en debatt om landsbygden förmodligen att stärka C. Nu är dock landsbygdsfrågan ganska liten i både folks medvetande och i antal väljare men det kan ju vara tungan på vågen som räddar C kvar i riksdagen. Även en allmän mobilisering till C:s försvar kan vara avgörande för valutgången.

Dock är där en sak som man måste ha i åtanke när man diskuterar så kallade allmänborgerliga stödröster. Normalt sätt brukar det handla om att rädda KD kvar. C och FP brukar inte behöva några stödröster vilket gör det lättare att mobilisera för KD:s sak. Men om både KD och C ligger nära fyra procent så riskerar ju stödrösterna att inte räcka till. En sådan situation kan göra att man trots allt lägger sin röst på Moderaterna eller Folkpartiet eftersom man är osäker på om ens röst "är värd något" annars. Detta blir särskilt påtagligt om ett av partierna, eller båda, ligger långt under fyraprocentsspärren. Vad "långt under" är vet nog ingen men någonstans går förmodligen en gräns när väljarna anser hoppet ute och överger skeppet.

Från S horisont innebär detta givetvis att debatten måste handla om frågor där vi är starka. Den ska handla om jobben, skolan och vården. Detta vet såväl Socialdemokraterna som alla andra på spelplanen och det är ju därför som Reinfeldt gör allt för att prata jobbskatteavdrag och regeringsalternativ istället. Så vad vi egentligen har att ta ställning till är om vi vill prata Reinfeldts språk eller vårt eget.

Jag är övertygad om att vi kommer att få en valrörelse som handlar om dom stora utmaningarna i Sverige och där skatterna används som ett verktyg för att möta dom behov som finns och inte tvärtom. Verkligheten är nämligen en alldeles för stark fiende för att Reinfeldt ska kunna ignorera den. Och vet ni vad? En valrörelse som handlar om verkligheten är jag helt övertygad om att vi socialdemokrater vinner.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

centerpartiet fredrik reinfeldt jobb politik sjukvård skatter skola socialdemokraterna

Låt dom köra sitt skattesänkarsnack

Ersätt bara "Bush" med "Moderaterna" så funkar bilden alldeles utmärkt i Sverige med
Foto: www.theliberalcurmudgeon.com

Moderaterna vill sänka skatten. Vi har hört den förut och i regel torskar Moderaterna val när dom går fram med skattesänkningar som första prioritet. 2006 vann dom valet på jobben, 2010 vann dom valet på regeringsduglighet och ekonomin. När Moderaterna vann ett val på skattesänkarfrågan det vet jag inte. 1991 var det inte heller sänkta skatter som gav dom valsegern så det måste alltså ha varit innan jag föddes. Att Moderaterna ändå är beredda att gå fram med skattesänkarambitioner inför nästa val beror väl helt enkelt på att deras parti är så djupt rotat i just denna ideologiska fåra att inte ens Fredrik Reinfeldt klarar av att styra bort partiet från denna, för dom själva, destruktiva fråga. Att Kent Persson skrämt bort många kompetenta medarbetare från centrala positioner inom partiet underlättar ju inte heller kampen mot moderata gräsrötter som ständigt vill sänka skatten.

Socialdemokraterna däremot har nog aldrig vunnit ett val på att sänka skatten. Socialdemokraterna vinner val på jobb, ekonomi och välfärdsfrågor. Handlar valet om det är det guldläge för S. Partiledningen försöker med sin hållning, eller snarare sin ickehållning, kring det femte jobbskatteavdraget att styra bort diskussionen kring skatterna. Frågan är om det inte är en lite väl defensiv strategi. För som en del påpekar så märks effekterna av dom sänkta skatterna numera dagligen i Sverige genom försämrade skolresultat, en sjukvård i kaos och en infrastruktur som är eftersatt. Folk ser förfallet med egna ögon och förstår sambandet. Att då ha Moderaterna med Reinfeldt i spetsen gapandes om fler skattesänkningar är ju guldläge.

Här i Region Skåne föreslår vi socialdemokrater en skattehöjning på 60 öre. Ekonomin är nämligen körd i botten, personalen flyr och verksamheterna klarar inte av sitt uppdrag på ett tillfredställande sätt. Personal och patienter kommer i kläm. När jag berättar om vårt förslag för folk som jag träffar så är det mycket sällan som någon reagerar negativt på det här. Tvärtom är folk mycket positivit inställda till att vi äntligen vill ta tag i problematiken. Vi visar på ett alternativ till den borgerliga politiken som inger förtroende och hopp. Att då samtidigt ha Fredrik Reinfeldt stående i Stockholm och tala om ytterligare sänkningar är som en skänk från ovan.

Nu tror jag visserligen inte att partiledningen kommer att backa från sina tidigare utfästelser. Det skulle möjligen vara om prognoserna inför nästa år skulle vika avsevärt. Men mitt stalltips är att den fastlagda linjen lär ligga kvar och så var det med den saken.

*****

 

Bloggar: Ljunggren resonerar kring frågan. Fredrik om vårt lasarett

 

Läs mer på Socialdemokraterna

fredrik reinfeldt politik skattesänkningar socialdemokraterna valet 2014