Ganska osexigt men ack så viktigt

Foto: http://maxgustafson.se

För en tid sedan skrev Stefan Löfven en debattartikel med ingången att personalen inom offentliga verksamheter måste få lov att vara proffs på det dom gör. Andemeningen i artikeln var att styrningen med så kallad New Public Management (NPM) har gått för långt och att vi nu måste omvärdera hur vi styr våra offentliga verksamheter. Att avskaffa NPM är ett viktigt steg i detta.

Artiklen väckte inte så stor debatt. Att diskutera styrning av offentliga verksamheter är kanske inte det sexigaste man kan göra. Men likväl är det en av dom viktigaste sakerna man kan göra. För så sent som idag kommer nya mätningar som visar att svensk sjukvård tappar i internationella jämförelser. I DN:s artikel om saken sägs bland annat:

"– Trots att regeringen har pumpat in många kömiljarder händer mycket lite. Det tycks som att landstingen, som borde ha ansvaret, inte bekymrar sig, säger grundaren för hälsoindexet Johan Hjertqvist i ett uttalande."

Att så är fallet är inte speciellt konstigt. Den så kallade Kömiljarden tar sikte på att uppnå vissa nivåer och därefter spelar övriga väntetider föga roll. Systemet är ett NPM-system och i kombination med att stora landsting och regioner, som Stockholms läns landsting och Region Skåne, kör vårdvalssystem i NPM-stil så är det inte ett dugg förvånande att landstingen "inte bekymrar sig". NPM är ett styrsystem där "ickestyrning" är den högsta dygden nämligen.

Vi socialdemokrater kommer att ta den här diskussionen i valrörelsen. Vi vill diskutera välfärden och framförallt sjukvården. För vi har sett att någonting har gått sönder i vårt land och att vi inte längre är så unika som vi en gång var. Det är dags att göra Sverige till ett unikt land igen.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

New Public Management NPM politik sjukvård socialdemokraterna Stefan Löfven val 14 valet 2014

Katt och bok

 

Söndag och jag ska iväg och titta på en katt snart. Ja, ni läste rätt, vi ska alltså skaffa katt. Det är inte min idé men jag inser att ibland får man ge sig i vissa förhandlingar. Så snart titulerar jag mig även kattägare. Just med anledning av att vi snart ska sticka så blir det bara ett kort inlägg. Som utlovat ska jag ge en recension av Maciej Zarembas "Patientens pris".

Boken handlar om hur den svenska sjukvården blivit körd i botten genom införandet av New Public Management (NPM). Zaremba, som är journalist och bland annat har skrivit i DN, går via intervjuer och reportage från verkligheten igenom vilka helt bisarra konsekvenser NPM och dess olika styrmodeller t ex DRG kan få för olika verksamheter. Som att patienter med näst intill samma diagnoser kan få helt olika behandling på sjukhus A och B bara för att läkare tvingas välja huruvida man ska ta "chansen" med en (potentiellt) dyr patient eller inte. Eller som det brittiska exemplet där ambulanserna i London plötsligt kunde ta två timmar på sig att köra en sträcka som tidigare tog 15 minuter. Ni kommer inte tro era ögon när ni läser om hur många av våra landsting och regioner styr sina verksamheter.

Ämnet är högaktuellt genom Stefan Löfvens debattartikel häromdagen som jag också skrev om. Du hittar det inlägget här. Att läsa "Patientens pris" är både viktigt och klokt. Den är dessutom lättläst och på runt 150 små sidor. Så läs den så fort du bara kan. Debatten om NPM har bara börjat!

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

DN DRG Maciej Zaremba New Public Management NPM politik sjukvård Stefan Löfven

Riv hela rasket sa Löfven!

Är det konstigt att det kan bli fel ibland?
Foto: http://www.treasury.govt.nz 

Ibland vill jag bara brista ut i ett "halleluja" trots att jag inte är det minsta religiös. Idag är en sådan dag. Skälet är att Stefan Löfven idag har en debattartikel på DN Debatt som på många sätt sammanfattar precis det jag har gått och grubblat på dom senaste veckorna. Artikeln handlar om att vi nu måste sätta stopp för New Public Management (NPM). Det måste vara slut med att leka affärsföretag med välfärden och styrmedlen som används måste vara anpassade för välfärdsverksamheter. Styrningen, eller kanske rättare sagt bristen på den, har totalt havererat genom att ersättningsmodeller, interndebiteringar, mål- och resultatstyrning m.m har blivit ett självändamål inom välfärdssektorn. Politiken har reducerats till att handla om prislistor och småjusteringar inom befintliga ramar istället för att kräva kvalité. Personalen detaljstyrs med styrkort ner på telefonsvararfrekvens och deras yrkesroll reduceras till måluppfyllnad för måluppfyllnadens skull istället för att finnas där för medborgarnas väl och ve.

Vad som gör det hela lite extra lustigt är att jag för ungefär en vecka sedan läste ut den alldeles lysande boken "Patientens pris" av Maciej Zaremba. Jag har av olika anledningar inte skrivit någon recension än men det kommer nog snart. Boken tar på ett helt lysande sätt upp NPM:s förödande konsekvenser för svensk sjukvård och har man inte förstått varför vi har en vårdkris i det här landet sen tidigare så gör man det definitivt efter att man har läst Zarembas bok. Hela boken är också en enda lång bekräftelse på att Stefan Löfven har helt rätt i sin analys.

Dessvärre lär det inte bli en valfråga huruvida vi ska avskaffa NPM eller ej. Men Löfven gör hela argumentationen om att S vill något annat med välfärden trovärdig på ett sätt som extra resurser eller skattehöjningar/sänkningar hit eller dit aldrig kan göra. Så bra jobbat Löfven! Håll nu i detta så blir det här riktigt bra!

I eftermiddag visslar jag på den här truddelutten.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

DN Debatt New Public Management NPM politik socialdemokraterna Stefan Löfven

Vi måste byta både chaufför och buss

Dags att byta buss.
Foto: samlaren.org

Incitamentssamhället. Så skulle man kunna beskriva Sverige anno 2013. Ett land där ekonomiska incitament har blivit normen för hur verksamheter utformas och där nationalekonomins rationella individer är den enda form av mänskligt liv som finns. I alla fall om man ska beskriva hur politiken i regeringskansliet utformas.

Ni kan historien. Folk ska jobba mer genom stärkta incitament till arbete (jobbskatteavdrag och sänkta ersättningar). Fusk med VAB ska motverkas genom att sjukintyg ska lämnas från första dagen. Breda sänkningar av arbetsgivaravgifterna för unga ska få företagen att anställa fler ungdomar. Särskilda pengar ska ges till områden som lyckas bra med att motverka segregation, arbetslöshet och förbättra skolresultat. Skattefria zoner ska få företag att etablera sig på en viss geografisk plats. En särskild "kömiljard" ska minska köerna i vården.

Effekterna av åtgärderna är i regel osäkra, dåligt belagda eller direkt kontraproduktiva. Dessutom är åtgärderna ofta belamrade med bieffekter av skiftande slag. Bieffekter som dom teoretiska modeller som tankarna bygger på inte har förutsett eller ibland till och med inte tagit hänsyn till. Just kömiljarden är ett tydligt sådant exempel.

Frågan har lyfts tidigare av diverse landstings- och regionpolitiker. Kömiljarden stimulerar till att beta av köerna utan hänsyn till behovet av vård. I korthet kan det innebära att en förkyld yngre hen går före en multisjuk äldre hen. Fenomenet tangerar på många sätt vårdcentralsetableringarna i Stockholms län där man tjänar mer på att etablera sig i ett område med lågt vårdbehov jämfört med ett område där vårdtyngden är större. Incitamenten får alltså bieffekter som bryter mot rent moraliska och etiska överväganden.

Den här sjukan är typisk för det tänkande som kom in i offentlig sektor under 80- och 90-talen. New Public Management är namnet och målstyrning, incitament och kundtänkande är signifikativt för metoden. Att offentliga institutioner ska konkurrera med varandra om en pott med pengar genom att uppnå fastställda "mätbara" mål är sinnebilden för hur systemet fungerar. Att sedan människor kommer i kläm för att målen ska nås är "spill man får räkna med". Kvalité blir att nå mätvärden, inte att leverera heltäckande lösningar där professionen får utnyttja sin fulla kompetens och allt sitt kunnande. Stuprören i den offentliga verksamheten blir till sugrör i allt snabbare takt.

Att det här nu börjar komma upp till ytan spelar oss socialdemokrater rakt i händerna. När människor ser effekterna av incitamentssamhället kommer en reaktion att komma. En reaktion som vill se andra värden än ekonomisk utformade modeller som bas för politiken. Men för att vi ska kunna utnyttja den här reaktionen måste vi rannsaka oss själva och framförallt måste vi ha ett alternativ som är trovärdigt. Då räcker det inte med att byta busschaufför på samhällsbussen. Vi måste skaffa oss en helt ny modell med en betydligt bättre ratt.

*****

 

Bloggat: Martin om arbetslösheten, Peter H om frågor som inte ställts och Region Skånes sossar besöker sjukhus

 

Läs mer på Socialdemokraterna

kömiljarden moderaterna New Public Management politik socialdemokraterna val 2014 vårdgarantin