Vi måste skydda demokratin

 

Foto: aftonbladet.se

Debatten om näthatet har pågått under en längre tid. Maria Sveland har varit i debattens centrum med sin omtalade bok och Uppdrag Gransknings reportage har blivit norm. På många sätt är det här bra. Man kan tycka att Sveland skymmer andra vinklar och ingångsvärden. Så är det alltid i den här typen av debatter. Andra vill synas, andra vill ta plats och den som får strålkastarljuset på sig blir alltid kritiserad. Men nu diskuteras i alla fall näthatet öppet och det är bra. Det verkar inte heller vara en debatt som bara blåser förbi.

Som en del i detta har Svenska Dagbladet gjort en enkätundersökning bland landets riksdagskvinnor och resultatet är skrämmande. Varannan riksdagskvinna har blivit utsatt för hot. Om man bara räknar bland dom som svarat på enkäten är siffran 86 procent. Det är en skrämmande hög siffra med tanke på att vi pratar om landets högsta politiska församling. Att hota folkvalda är att hota demokratin och i grund och botten är där ingen skillnad mellan att hota en nämndsersättare i Staffanstorp och på att hota någon som sitter i riksdagen. Men skillnaden är att riksdagen har helt andra resurser och befogenheter än vad en enskild kommun har. Därför blir det en ytterligare grad i helvetet enligt min mening.

Jag blir frustrerad när jag hör om hot mot folkvalda. Dels för själva hotet mot demokratin. Men också när jag tänker på vilka resurser som avdelas för att faktiskt sätta dit dom som hotar. När FRA- och IPRED-debatterna rasade som värst så verkade det inte finnas någon gräns på vilka befogenheter som staten och mediabranschen skulle få för att jaga fildelare, terrorister och andra påstått samhällsfarliga element. Hur många terrorister man har fångat kan jag inte uttala mig om. Några horder kan jag dock säga att det inte är för då hade vi med all säkerhet hört betydligt mer om den saken än vad vi gjort. Att utgivarbranschen däremot agerar privatdetektiver och jagar fildelare i tid och otid är däremot helt klart. Uppenbarligen har dom även viss framgång i denna jakt. I alla fall när det gäller att hitta folk att åtala.

Självfallet är det lättare att sätta dit någon som delar filer till höger och vänster. Dom lämnar betydligt mer spår efter sig än vad enskilda näthatare gör. Men det är även en fråga om vilka resurser man satsar. Vi pratar allt som oftast om att Sverige måste stärka sin försvarsförmåga och att vi måste ha ett försvar som kan hantera den nya världsordningen. Det gäller även för den polisiära sidan. Polisen måste kunna hantera den nya kriminaliteten och dom nya hoten. Med Internets framväxt har uppenbarligen någonting hänt. Jag tycker det är dags att ta tag i näthatsproblemet och göra det betydligt svårare att hota våra folkvalda. Risken att åka fast måste mångdubblas. Om nu något säkerhetsarbete ska få kosta så är det skyddet av demokratin i vårt land.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

FRA internet ipred näthat politik riksdagen