Monday, April 29, 2013

 
En del böcker ska man bara läsa. Lena Sundströms "Världens lyckligaste folk" är en sådan. Boken kom ut 2009 och jag såg dokumentären i den svängen. Därför har jag skjutit upp bokläsningen men häromveckan kände jag att det var dags. Jag kan konstatera att det inte var en dag för tidigt. Boken är precis så bra som "alla" säger. Sundström lyckas förena ett lätt språk och humor med en granskning av ett ämne som är minst sagt känsligt.

Boken handlar om Dansk Folkepartis framgångar och hur Danmark gick från att vara ett öppet och välkomnande land till ett av Europas mest intoleranta länder. Sundström flyttar till Nörrebro i Köpenhamn och med sin lilla lägenhet som bas gör hon en resa genom det danska samhället. Hon träffar allt ifrån chefredaktörer och ledarskribenter till gräsrotsmedlemmar i Dansk Folkeparti på Jylland. Hon gör en utomordentlig genomgång av hur den danska offentliga debatten förändrats under dom senaste trettio åren från att ha rört välfärdsfrågor och ekonomi till att nästan helt fokusera på invandringen och debatten om "de fremmende".

Boken är på ca 320 sidor i pocketversionen och mycket lättläst. Sundström skriver med ett lättillgängligt språk och hon har massor av humor. Hennes små beskrivningar och anekdoter ger liv åt reportagen och man får verkligen en känsla när man läser. För dig som har funderingar kring Sverigedemokraternas framgångar är boken ett utmärkt referensverk. Sundström visar på vilket ansvar alla andra partier har för att sätta tonläget i debatten. Om man väljer att spela på rasisternas planhalva och efter deras spelregler så kan man liksom inte förvånas över att dom tjänar på debatten. För att vinna måste man således plocka hem spelet till sin egen planhalva.

*****
 

0 comments:

Post a Comment