Boken handlar om Marlow. Han ger sig av på en resa in i Afrikas inland. Närmare bestämt Kongofloden. Marlow är kapten på en liten flodångare och han ger sig in för Bolagets räkning i djungeln för att söka upp en viss mr Kurtz. Kurtz driver en handelsstation långt upp längs floden och han skickar lika mycket elfenben till kusten som alla dom andra handelsstationerna tillsammans. Legenderna och myterna kring Kurtz driver Marlow framåt och i takt med att han kommer längre och längre in upp längs floden så slukas han av vildmarkens vildhet, mystik och storhet.
Väl framme hos Kurtz möter Marlow en värld utan regler och normer, utan västerlandets självpåtagna vett och sans och hela verkligheten präglas av ett utnyttjande av infödingarna utan dess like. Detta är genomgående för historien och utnyttjandet tar sig olika gestalter och uttryck genom berättelsen. Men att någon skrev om kongoleserna som människor, som individer, kring förra sekelskiftet var inte vanligt och jag förstår varför den europeiska oppositionen mot kolonialismen kunde använda sig av boken. Lindqvist är i sin bok tydlig med vilken inverkan Conrads verk hade på många européer och när man betänker såväl utnyttjandet av människorna och det hejdlösa plundrandet som den extrema utsattheten som kolonisatörerna fick utstå så är det inte konstigt att oppositionen genom "Mörkrets hjärta" fick ett starkt och övertygande verktyg.
Språket präglas av att boken skrevs i slutet av 1800-talet men om man jämför med t ex det politiska språket vid den tiden så är boken mycket lättläst. Conrad målar mycket med orden och gör starka miljöskildringar vilket ibland gör att man får läsa om ett stycke för att riktigt fånga ögonblicket. Men det är det värt. Att boken är på ca 140 sidor i pocketversionen avskräcker ju inte heller. Så vill du läsa ett äventyr som påverkat världen på många sätt så ska du läsa "Mörkrets hjärta". Det är väl investerad tid.
*****
Läs mer på Socialdemokraterna
0 comments:
Post a Comment