Thursday, May 16, 2013

 
Som jag skrev häromdagen så höll jag på att läsa "Made in China" av Loretta Napoleoni. Nu har jag läst ut den och då får det bli en liten post om det. Boken har blivit uppmärksammad i diverse sammanhang tidigare men jag kan tycka att den borde ha fått större genomslag i debatten än vad den faktiskt har fått. Skälet till att boken inte står i debattens centrum kan vara att den är kontroversiell i sin positiva attityd till Kina och att Napoleonis text säkerligen uppfattas av många som ett försvar för den kinesiska kommunismen. Jag skulle vilja säga som så att Napoleoni lyckas med det som många andra inte gör. Hon lyckas nämligen att se saker ur ett perspektiv som avviker ifrån normen och det ger andra svar på frågorna som ställs än vad vi som västerlänningar är vana vid.

Napoleoni visar på varför den kinesiska kommunismens transformation, från maoistisk dogmatism till vad hon kallar "kapi-kommunism"*, har varit så framgångsrik. Skälet är enligt Napoleoni den analys av marxismen som Deng Xiaoping gjorde där Deng, enligt Napoleoni, tog fasta på Marx mervärdesteori och istället för att bekämpa kapitalismen via klasskampen valde att bejaka mervärdestillväxten och fördela den till det gemensamma. Personligen tycker jag att Napoleoni är alldeles för snäv i sin tolkning av Marx. Jag har svårt att tänka mig att Marx skulle förespråka att arbetarklassens företrädare själv bejakade utsugningen av arbetarna för att få fart på omställningen. Likaså har jag svårt att se att ett system som bedriver rovdrift på sin egen befolkning genom kapitalism i sin fulaste form kan kallas för kommunistiskt. En tolkning som Napoleoni alltså gör.

En intressant del i boken är också det resonemang som Napoleoni för kring konfucismens inverkan på den kinesiska demokratisynen och på kollektivets betydelse kontra individens dito. När man betraktar historien genom denna lins blir många av dagens åsiktsmässiga positioner mycket logiska och betydligt mer sympatiska än vad dom vid första västerländska anblick kan tyckas.

Om man lägger dom ideologiska resonemangen åt sidan och istället betraktar den kinesiska utvecklingen genom kinesens ögon så kan man se en tydlig tonvikt på ekonomisk frihet och välfärd istället för t ex åsiktsfrihet. Kinesen får, enligt Napoleoni, säga i princip vad hen vill i det privata samtalet. Det är den offentliga debatten som är styrd av kommunistpartiet (KKP). Napoleoni menar också att KKP i många avseende tar hänsyn till befolkningens behov och påpekar bland annat att Kina har skrivit på fler delar av dom mänskliga rättigheterna än vad USA har gjort. Dessa ratificerade delar följs också i relativt hög utsträckning. Kineserna har därför också en diametralt annorlunda syn på vem som är demokratisk eller ej i världen. En åsikt som dom delar med många andra asiatiska länder.

Boken är oerhört intressant och den ökar förståelsen för den komplexa värld som Kina i allra högsta grad är en del av. Den ger perspektiv på många av dom stora frågorna som ställs och framförallt lyfter den fram saker som i regel aldrig diskuteras i den bipolära världsbild som vi i väst försöker ordna in allting i. Allting är inte "gott" eller "ont". Det finns nyanser och dom måste man se för att förstå. Språket i boken är förvånansvärt lätt för att behandla så pass tunga frågor och i inbunden version är boken på ca 300 sidor. Jag skulle säga att den är väl värd att läsa.

* Kapitalistisk kommunism

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

0 comments:

Post a Comment