Borg har gett upp

Skojare där!
Foto: regeringen.se

Just i detta nu pågår Anders Borgs presskonferens med anledning av vårproppen som lämnades in till riksdagen i morse. Borg har varit optimist fram tills i december förra året då han fick göra en kovändning och medge att hans prognoser varit allt för optimistiska. Då hade han dock redan sjösatt en höstbudget med bland annat 16 miljarder bolagsskattesänkning. Så pengar fanns tydligen då.

Nu däremot är det stopp. En vårbudget är visserligen inte dom stora satsningarnas dokument men med en arbetslöshet på över 8 procent vore ett större paket, för att komma till rätta med denna massarbetslöshet, på sin plats. Vad som ges är en halvtaskig återställare av dom utbildningsplatser som regeringen skar ner på förra året, lite järnvägsunderhåll och kaffepengar till regionala tillväxtsatsningar. Detta ackompanjerat av Borgs klagosånger om hur tufft läget är framöver med den lilla brasklappen att staten minsann har ordning och reda i finanserna.

Den här ordningen och redan består i en låg statsskuld och ett budgetsaldo som nästan går ihop sig. Ett litet underskott tillåter sig Borg men med tanke på att man rent matematiskt kan köra budgeten med två procents underskott år ut och år in utan att få minus i kassan (förutsatt att t ex inflationsmålet nås och att statsskulden inte når över 60 % av BNP) så är Borgs underskott knappast att betrakta som någon större sensation. Han försöker förmodligen med denna manöver att framställa sig som keynesiansk i linje med vad t ex Paul Krugman anför som vägen ur krisen. För den som vill genomskåda denna borgska retorik är det tämligen enkelt.

Borgs budgetsnack innebär i grund och botten två saker. För det första vet vi att vi nu börjar närma oss supervalåret 2014. I numera klassisk moderatstil försöker Borg måla svarta moln på himlen för att försöka framstå som ansvarstagande och säker. På så sätt försöker han få alla andra att framstå som slarviga, osäkra och otrygga. Han körde det numret 2010 och kommer att köra det igen den här gången. I denna del handlar det om retorik och inte så mycket om faktisk handling.

I den andra delen handlar det däremot i allra högsta grad om verklig handling. Eller rättare sagt icke-handling. Regeringen med Borg i spetsen förhåller sig passiv till den historiskt höga arbetslösheten och väljer helt sonika att acceptera att över 400 000 människor idag står utanför arbetslivet. Till ett högt pris såväl mänskligt som ekonomiskt väljer borgerligheten att slösa med mänskliga liv och resurser på ett föraktfullt och mycket illavarslande sätt. Det är när man hör Anders Borg tala som man ser skillnaderna i syn på landets utveckling och på människorna som bor här. Stefan Löfven lovar att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU om sex år. Kontrasten till Borgs domedagsprofetior kunde inte ha varit större. Att Sverige behöver en ny regering som tror på framtiden är helt klart. Den sittande har gett upp.

*****

 

Bloggat: Roger frågar var verktygen finns. Peter H konstaterar att Borg är nöjd.

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Anders Borg arbetslöshet budget moderaterna politik regeringen socialdemokraterna vårproppen