 |
| Marknadsteorierna kraschar igen Foto: kilimanjaro.se |
Ett av huduvargumenten för varför friskolor skulle vara "så mycket bättre" än kommunala skolor är att lönerna skulle bli högre. Detta i den enkla logiken att konkurrens skulle främja lärarnas förhandlingsposition och därmed pressa upp lönerna. Det här låter ju bra. Dessvärre visar det sig att det inte är sant. Lärarförbundet visar svart på vitt att lönerna är lägre i friskolorna. Dock är vi många som hört berättelserna om hur mycket bättre lön enskilda lärare fått bara för att dom bytt till en friskola ifrån en kommunal. Hur kan det vara såhär och var det inte så att lönerna ökade i början av avregleringarna?
När det gäller inledningen på avregleringsperioden så fanns det gott om exempel på att lönerna blev högre för lärare som gick över till friskolorna*. Att så var fallet är inte konstigt. När något nytt etableras måste man locka med något och lönen är ju givetvis ett mycket attraktivt lockmedel. Den positiva stämplen på friskolorna ger ju också en uppåtgående trend när det gäller debatten. Om lärarna är nöjda med friskolorna så måste ju friskolorna vara bra, alltså söker fler elever sig dit. Men när friskolorna hade etablerat sig och när stämplen var satt av deras förträfflighet så minskar också viljan att betala högre löner. Elevunderlaget säkras bland annat genom betygsinflation och genom att överkapacitetskostnaderna läggs på kommunerna. Det hela blir en självförstärkande spiral där lärarlönerna blir allt mindre viktiga som konkurrensmedel. Det blir istället en belastning med höga löner eftersom personalkostnaden är den stora utgiftsposten på en skola.
Allt det här skulle, enligt marknadsteorierna, inte inträffa. Det råder lärarbrist, det finns många alternativa arbetsgivare och verksamheten är ytterst stabil över tid. Varför drivs inte lönerna uppåt som aldrig förr inom lärarkåren? Skälet är enkelt, skolmarknaden är ingen marknad i vanlig mening. Den är en pseudomarknad där intäkterna garanteras av en offentlig finansiär som bestämmer priset per enhet utifrån standardiserade mått. Det är ytterst svårt för en aktör att öka sina inkomster på annat sätt än att pressa den egna kostnaden per timme. Att höja sina intäkter per timme går inte hur som helst. Man kan nämligen inte höja intäkten genom att ta mer betalt. Istället måste varje enskild kostnad pressas maximalt. Det ger ett tryck neråt på bland annat lönerna. För att marknadsteorin skulle kunna slå igenom på t ex skolmarknaden så krävs en annan form av finansiering, t ex via justerbara terminsavgifter och det är en väg som i alla fall jag vänder mig starkt emot att vi ska beträda.
Man kan också konstatera att i en verksamhet där vinsten är målet så blir löneökningar av underordnad betydelse. Det är också därför som t ex kooperativ eller företag utan vinstintresse är bättre än företag med vinstintresse. Det visar sig om inte annat i lärartätheten.
*Jag har bland annat själv suttit och hört kollegor vittna om detta när jag jobbade som lärare
För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
*****
Läs mer på Socialdemokraterna
0 comments:
Post a Comment